Då det finns en utbredd brist på kunskap om skånskan i Sverige, och mitt syfte med detta arbete är att ta reda på och kortfattat förmedla vad skånskan egentligen är, hur den kom till och hur den låter.
Jag hoppas ni finner mitt arbete intressant, och om jag har angivit felaktig information så får ni gärna kommentera så ska jag åtgärda problemet omedelbart.
/Melis
Inledning
Carolina Gynning, Percy Nilsson, Timbuktu, Zlatan, Mat- Tina och Henke Larsson har alla något gemensamt, de är alla kända, men inte bara det, de talar alla med den omdiskuterade, älskade och hatade dialekten Skånska.
Skånska kallas dialekten som talas i Sveriges sydligaste landskap Skåne. Landskapet gränsar i norr till Halland, Småland och Blekinge.[1] Skåne har lite mer än 1 miljon invånare och landskapet brukade tillhöra Danmark fram till 1658 då det erövrades av Sverige och dess prägling av såväl kultur som dialekt, blev Svenskt. Idag anses skånska av de flesta vara en svensk dialekt med danska drag. [2] Den omnämns emellertid som en östdansk dialekt i en del böcker såsom t ex Dansk dialektantologi i Østdansk og Ømål, av N. Å Nielsen (1978).”[3]
Andra dialekter i Sydsverige såsom blekingska, sydlig småländska och sydlig halländska är besläktade de skånska dialekterna och brukar alla räknas till sydsvenska mål, en indelning som baseras på bland annat gemensamt drag i uttal, böjning, ordbildning och syntax.
En stor del av skånskans unika ordförråd har försvunnit eller försvenskats sedan Sverige erövrade Skåneland, men ljud egenskaperna, prosodin, skiljer sig fortfarande mycket från rikssvenskan. [4] En stor missuppfattning är att skånskan låter likadant överallt i skåne, men faktum är att dialekten skiljer sig väldigt mycket i betoning och styrka beroende på område. De uttals exempel jag kommer att ge är mestadels från Österlen, men dessa gäller nästan alla andra delar av Skåne.
För en mer ingående beskrivning av skillnaderna på uttal hänvisar jag till Pang Pregos komiska men till stor del korrekta, youtube presentation nedan.
Vokalljud
De flesta av skånskans vokaler uttalas som diftonger (vokalljud som ändras i klang från ett vokalljud till ett annat).
Nedan är några exempel på diftonger
långt a, blir ibland ao eller auo
e blir ibland ei
i blir ij
o blir io
e blir ibland ei
i blir ij
o blir io
y blir ibland öyj
u blir ibland äu
u blir ibland äu
kort y blir ett kort ü
Testa nu gärna att säga det Zlatan säger med skånsk dialekt enligt mallen ovan.
Konsonantljud
I den skånska dialekten är alla "r" är ofta -r,skorrande tungrots som liknar de västnorska målen i Bergen. Enligt språkforskare Gösta Bruce, aktiv på Lunds universitet,är likheten mellan skånska och Bergensiska "sannolikt är ett minne från den hanseatiska tiden".[7]
I Danskan, likaså Skånskan motsvarar Svenskans k ofta av g, ord som skrika på rikssvenska blir skriga på skånska och är skrige på danska. Likaså, kaka på rikssvenska, kaga på skånska och kage på danska. B eller v används ofta istället för p i ord som gapa på rikssvenska blir gaba/gava på skånska och gabe på danska. Samt att t ibland blir d i ord som vit på rikssvenska blir vid på skånska och är hvid på Danska. Detta skånska uttal håller däremot på att försvinna bland yngre generationer som mer och mer talar de rikssvenska varianterna.
Även dj- ljudet som numera är mycket ovanligt och kan liknas vid det engelska h-ljudet i ordet ”vegetable” förekommer ofta i Österlen- dialekten som ersättning till g-ljud i t ex "vägg" som blir "väddj". Sje-ljudet som är vanligt i rikssvenskan uttalas mycket annorlunda med skånska dialekter, I rikssvenskan är det ingen större skillnad på sje-ljudet och tje-ljudet, men de skånska sje-ljuden som saknar motsvarighet i något känt språk uttalas med en kraftig luftström genom trutande läppar utan inblandning av tungan. En del rikssvenska ord såsom tillexempel "fläsk" och "fisk", får uttal med sje-ljud som: "fläsch" och "fisch”. [8]
Ändelser
Det finns en stor mängd ändelser i den skånska dialekten som skiljer sig från riksvenskan. En av de vanligare är bland annat -ig som blir -ed och -igt blir -et, i t ex orden jobbig och jobbigt, som blir jobbed och jobbet. Verb som slutar på -nn och -ng blir ibland -nt, exempelvis känn, och sprang, som blir kännt och sprant. Och substantiv i pluralis som slutar på -ar, tappar ofta r:et så att bara -a återstår. Till exempel, knivarna, gafflarna blir, knivana och gafflana.
Exempel på annorlunda grammatiska formuleringar
Det finns en hel del annorlunda grammatiska formuleringar i den skånska dialekten. De följer ibland egna lokala regler, men har ibland även rötter i äldre Svenska, Danska eller Tyska grammatiska regler. Tillexempel så används än idag pluralformerna på vissa verb. Tryck HÄR för att höra ett ljudexempel på vad Percy Nilsson säger.
Ibland ändras verbformer på grund av att bindeorden byts ut. Ett exempel på detta är:
Har du glumt o satt skona ingan du gick ing?
Vilket betyder, har du glömt att ställa skorna innan du kom in. Eftersom ordet och använts istället för ordet att, blir det samma verbform på både glömma och sätta. [9]Har du glumt o satt skona ingan du gick ing?
Substantiverade verb
I många Skånska dialekter gör man även gärna substantiv av verben, tillexempel ordet göre- som betyder, göromål, arbete och ordet bränne som beyder ved.[10]
Utvecklingen
Den stora invandringen till de större städerna från Skåne, framförallt till Malmö har inneburit att nya, lokala dialekter av skånskan har framträtt. Däribland en skånsk variant av förortssvenskan. I Malmö kan man även finna dialektala skillnader mellan de olika stadsdelarna och socialgrupperna.
[11]Utvecklingen hos flera ord i den skånska dialekten finns representerad i olika åldersgrupper, vilket kan vara ett tecken på att de orden håller på att försvinna, då de ord som inte finns bland de yngre generationerna är i riskzonen. Men även ord som används lika bland de yngre och äldre generationerna förändras då de yngre generationerna tillskriver nya betydelser till orden än det som finns lexikon.
Ett exempel på detta är ordet sum som för den äldre generationen betyder ”liknöjd, hängig” på ett själsligt, men för den yngre generationen innebär ”trött, slö, passiv” på ett kroppsligt sätt. Även ordet ännaklämd som hos den yngre generationen betyder ”ivrig, vill få fram så snabbt så möjligt, bråttom, angelägen”, medan en del av de äldre även använder ordet som ”ångerfull (vid beslut och dylikt)”[12]
Vackert eller fult?
Skånes befolkning omfattar ca13% av Sveriges befolkning, och skånskan är en av svenskans mest utmärkande dialekter som är lätt att urskilja från andra dialekter.
Huruvida den skånska dialekten är vacker eller ful har ständigt varit föremål för debatt, och de två tidnings artiklar jag vill hänvisa er till är grova exempel på fördomarna kring skånskan, den ena artikeln med rubriken -Skånska på tv borde dubbas är skriven av Johannes Heuman och publicerad 2008-07-31 i Aftonbladet. Den andra artikeln med rubriken -Go kvälls programledare kritiseras för dialekt, är skrivet av Per Hägred och publicerades 2011-01-19 i Expressen.13] Det finns är klart och tydligt att det finns en hel del fördomar mot dialekter och detta är nog främst på grund av bristen på förståelse mellan olika dialekter. Dialekter som är svåra att förstå klassas ofta som fula och Skånskans diftonger gör den rätt svår att förstå vilket för med sig en hel del fördomar mot den. Däremot så betyder skånskans diftonger egentligen att den ligger närmre engelskan än vad rikssvenskan och övriga svenska dialekter gör [14] och därmed borde vara mer språkmässigt accepterat i enlighet med den svenska befolkningens fascination med det engelska språket. Men tyvärr så är språkhistoria och dialekter sällan ett utbrett ämne i skolorna vilket innebär att fördomarna kvarstår och skånskan klassas som bonde språk och fult.
Själv anser jag dialekter av alla sorter vara mycket charmiga och att kändisar och media personer med dialekter är ett friskt inslag i samhället där rikssvenska verkar ha blivit den obestridda normen. Jag hoppas att fördomarna kring dialekter helt försvinner någon dag, men tills dess hoppas jag att ni som tagit del av detta arbete har fått mer förståelse för skånskan och att ni en dag får tilfälle att föra detta vidare .
Källförteckning
Gröhn, Björn Skånsk ordlista ( 2007)
Heuman, Johannes, Skånska på tv borde dubbas, publicerad 2008-07-31, Aftonbladet <http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11473945.ab> Läst 3 december 2011
Hägred, Per,Go kvälls programledare kritiseras för dialekt, Publicerad 2011-01-19, Expressen. <http://www.expressen.se/noje/1.2297081/go-kvalls-programledare-kritiseras-for-dialekt-klagar-pa-skanskan> Läst 3 december 2011
1 Nilsson, Anneli (2001) En studie av kvantitet i gotländska och skånska. Linguistics and Phonetics, Lunds universitet
<http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1331590&fileOId=1331591> läst 4 november 2011
2 Nilsson, Anneli (2000) Lexikalt semantiska förändringar hos adjektiv i den skånska dialekten. Linguistics and Phonetics, Lunds universitet
<http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1331565&fileOId=1331566> läst 4 november 2011
Pang Prego, Skånska dialekter, Publicerad 2008-03-02
Wikipedia, Skånska, 22 november 201.
<http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5nska>, läst 5 november 2011
[1] 1 Nilsson, Anneli 2001
[2] 2 Nilsson, Anneli 2000
[3] 1 Nilsson, Anneli 2001
[4] Wikipedia, Skånska
[5] Pang Prego 2008
[7] Wikipedia, Skånska
[9] 1Nilsson, Anneli 2001
[10] Gröhn, Björn 2007
[11] ibid
[12] 2Nilsson, Anneli 2000
[13] Hägred, Per 2011, Heuman, Johannes 2008
[14] Wikipedia, Skånska
